Utmanad av Maria

Fick en utmaning av Maria.
Utmana 5 personer och berätta för dom samt personen som utmanat dig.
Varje svar måste börja med den första bokstaven i ditt namn. Alla svar måste vara riktiga, inte påhittade ord! Om personen som utmanade dig har ett namn som börjar på samma bokstav som ditt, får du inte ge samma svar som hon/han gjort. Du får heller inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt namn som svar (förutom på fråga 1).

Jag utmanar: Lina & Josefine. Jag har inga fler som jag vet läser min blogg som jag kan utmana....

Här är mina svar:

1.Vad heter du? :Frida

2.Ett ord på fyra bokstäver: Frid

3.Ett flicknamn: Filippa

4.Ett pojknamn: Fredrik

5.Ykre: Friskvårdsassistent

6.Färg: Flamigorosa (får man svara så?)

7.Klädesplagg: Flanellskjorta

8.Mat: Fiskgratäng

9.Sak i badrummet: Fil - Nagelfil..

10.Plats/Ort: Fliseryd

11. En orsak att vara sen: Försovit sig

12. Något man skriker: Fan!

13.Film: Flickan som lekte med elden.

14.Något man dricker: Fanta

15.Band: Fernandos

16.Djur: Fågel

17. Gatunamn.: Fridhemsgatan

18. Bil: Ford

19. Sång: Fly with me

Lycka till med era utmaningar!

Fast anställning!

Jag har fått fast anställning nu! Var på möte på jobbet förut. Jag var så nervös innan jag gick dit, visste ju inte vad det handlade om ens. Angelika sa bara "Vore bra om du kunde komma ner en stund imorn". Jag tänkte bara "Shit har jag gjort nåt dumt, eller vill dom inte ha kvar mig när provanställningen går ut nu? Men vad fel jag hade! Jag fick sätta på kaffe när jag kom och sen satte vi oss pratade, dom 3 girlsen! Angelika frågade om jag trivs och så. Visst gör jag det! Sen sa hon att jag är erbjuden en fast tjänst men att dom har gjort om den till en 40% tjänst för Angelika måste gå upp i tid. Visst det kommer nog kännas men det är jag som får all övertid och och hoppa in när det behövs så jag kommer ändå komma upp i mer än 40%. Hur som helst så är jag överlycklig att överhuvudtaget ha ett jobb! Så jag klagar absolut inte!
Dessutom är det jag som har huvudansvaret över praktikanterna nu. Lite stolt man är eller?
Nu ska Jim och jag ta lite fika innan vi ska åka till simhallen. Vägde mig imorse, har gått ner 1,5 kg! =) Men nu ska jag gå och sätta på kaffe! Ha det bra/ Frida

Fortfarande ledsen men känns lite bättre

Känner mig fortfarande lite nere men lite bättre. Jim förstår inte hur jag tänker och ärligt talat så förstår jag inte det själv ibland heller. Jim frågade mig förut när vi pratade: Älskling om jag inte vill samma sak som du varför skulle jag då vilja gå och kolla på hus med dig? Varför skulle jag buda på ett hus då? Och säger jag att jag vill ha barn med dig så vill jag det!
Jag håller med honom men det känns ändå i hjärtat att han reser utomlands utan mig. Men jag inser själv att jag måste sluta tvivla på Jims kärlek till mig även om det är svårt att förstå att någon tycker om mig. Nu vet jag att Jim vill samma saker som mig.

Idag har jag jobbat hela dagen och varit på den sista teorilektionen. Jag bokade även min första körlektion, fick en om 2 veckor. Imorn ska jag jobba hela dagen och sen är jag ledig till måndag! Det ska bli så skönt. Men nu ska jag sova. God natt! // Frida.

Gråter mig till sömns

Tårarna bara rinner och rinner. Jim svarade att han inte vill leva utan mig heller men det känns ändå som vi vill helt olika saker. Om han inte börjar prata med mig som han gör med sin syster kommer det här ändå inte att fungera. Jag känner mig alltid utanför när det gäller dom två. Jag vill inte ens höra att det beror på att dom står varann så nära för det borde 2 personer som är sambos också göra. Förresten bara för att dom står varann nära, ska inte jag behöva känna mig utanför för det. Det håller inte, inte för mig. Jag har kännt ända från början när Jim och jag träffades att jag lever i en dröm. Jag trodde aldrig jag skulle träffa en kille som älskar mig, jag trodde (tror) att ingen kille ville ha mig, ingen. Jag bara väntade på att han skulle komma på hur värdelös jag var och göra slut. Jag försöker fortfarande vänja mig vid att höra att någon älskar mig. Det är inte det att jag inte kännt mig älskad av min familj under min uppväxt för det har jag alltid gjort! Så jag vet inte varför, antar att det är annorlunda med kärleksrelationer än att vara älskad i en familjerelation. Jag måste verkligen sova nu också, ska upp och jobba. Men att kunna somna nu känns ju omöjligt.
Det känns som Jim har kommit på att det finns roligare saker än mig (menar inte andra tjejer), känns som han har tröttnat en aning på mig. Men vem skulle inte göra det? Jag har verkligen hoppats på och gör fortfarande att Jim och jag ska leva tillsammans i hela vårt liv men det känns inte lika självklart längre men det är i alla fall vad jag vill. Jag kanske inte är den rätta för Jim? Det gör så fruktansvärt ont att tänka dom här tankarna, att Jim kanske inte vill finnas i mitt liv i hela mitt liv. Jag kan inte tänka mig ett liv utan honom, jag vet inte vad jag skulle göra om det tog slut. Antar att det här blir en sån natt då man gråter sig själv till sömns.

Tom

Kan inte riktigt beskriva hur jag känner, har försökt att skriva ett inlägg hela helgen men det har inte gått.... Jag har inte vetat hur jag ska skriva. Känner mig helt tom. Alla säger "Frida, jag fattar inte att du låter honom åka utan dig bara sådär gång på gång, jag själv skulle bli förbannad." Sanningen är gott folk att jag är förbannad, besviken och ledsen. Känner man sig älskad av den som man själv älskar när man blir lämnad hemma? Känner man sig älskad när inte ens sambo kan vänta med att resa när vi båda kan och har pengar? Skulle inte tro det. Jag känner mig så oviktig så ni förstår inte, jag har suttit och gråtit riktigt länge nu den här helgen. Vet ni vad det värsta är? Det värsta är inte att han åker utan att han inte förstår, inte ens försöker förstå hur det känns för mig. En del tycker nog att det inte är en sån stor grej, men det tycker jag.
Ibland tvivlar jag på att vi vill samma saker här i livet och vill man inte det blir det svårt att leva tillsammans... Jag vill gärna skaffa hus, ha ett jobb som man trivs med (vilket jag har) och skaffa barn inom en snar framtid. Antar att jag är rätt tråkig för min ålder som redan vill ha ett "Svensson liv" men det är det jag vill, frågan är om du vill samma sak? Ibland känns det inte så, speciellt i ett sånt här läge. Ni som säger att ni själva skulle bli förbannade och inte skulle tolerera det här vill jag bara säga att det är ingen idé att bli förbannad, det är ingen idé att gråta och säga "Älskling jag vill inte att du ska åka" för det hjälper inte ändå. När man är sambos så tycker jag ändå att man är två, man är inte ensam längre, det är en person till i sitt liv att respektera och ta hänsyn till. Jag skulle aldrig komma på tanken att resa utan Jim och det står jag fast vid. Nör jag åker utomlands för första gången vill jag upleva allt nytt med den som jag älskar för det är verkligen något speciellt med att uppleva nya saker tillsammans med den man älskar. Men det är tydligen inte lika speciellt för andra... Det är svårt för mig det här, jag vet inte hur jag ska hantera det och jag vet inte hur jag ska tolka det hela heller... Betyder jag något för dig eller är jag bara någon sorts trygghet när du känner att du behöver den? Jag känner mig förvirrad. Min uppfattning är att man inte sårar dom man älskar med flit men nu har jag blivit sårad på grund av detta 3 gånger. Den gången vi inte bodde ihop räknas inte för det är en helt annan sak när man inte bor ihop men NU gör vi det och ändå händer det. Självklart ska Jim få åka ut och resa om han vill det men varför kan inte detta göras med mig? Varför är det så bråttom? Varför går det inte vänta tills vi båda kan åka? Varför vill han inte uppleva allt nytt med mig? Jag förstår ingenting. Inte ens en enda present hade han med sig hem, något litet hade jag nog förväntat mig i alla fall. Om han nu vill ut och resa och inte vill vara "bunden" av att vänta tills jag också kan åka då kanske han skulle vara singel så JAG slipper bli sårad fler gånger? Jag älskar Jim av hela mitt hjärta och har aldrig kännt såhär för någon annan innan men jag vill känna att Jim känner likadant.. att jag faktiskt betyder nåt. Det är inte lätt att känna det när han gör såhär.
Det där var skönt, att äntligen få det ur sig! Nu kan jag somna utan att tankarna bara mal och mal i huvudet. Imorn är jag ledig måste sova nu så jag får allt som behövs göras gjort då. God natt / Gnällkärringen