lördag 26 december 2009

Ge mig styrka

Ge mig styrka att överhuvudtaget vilja gå upp på morgonen nu mer. Hur ska jag klara mig ur det här? Hur klarar man att komma över att ens ex har kommit över en själv på mindre än 2 månader och dessutom har en ny? Hur mycket betydde jag då? Knappt någonting. Jag har ingen ork kvar att vilja leva längre.

Har haft en jättebra och mysig jul (tills idag). Fick jättefina julklappar. Tack så mycket! Det var jätteroligt att fira jul med mina kusiner! Hoppas vi ses snart igen Jossan!
Annars är livet bara skit just nu. Vi jobbade verkligen arslet av oss allihopa dagarna innan jul. Konkursutförsäljningen lockade enormt många, dom som stod längst i kön stod i 3 timmar. Snacka om att vi hade att göra... Sorgligt att veta om man inte kommer ha jobbet kvar snart. Inte nog med att man är så dumpad som man bara kan bli utan man blir förmodligen av med jobbet nu också. Livet är fullt av besvikelser och orättvisor. Jag vill aldrig mer älska någon för man ser ju hur det slutar. Är alldeles tom inuti.
Hoppas ni får ett Gott nytt år.

måndag 14 december 2009

Ingenting är som förut

Precis så är det. Ingenting är som förut längre. Det är väldigt tungt vissa dagar, andra känns det som om det till och med inte betyder någonting längre. Nu när det börjar närma sig Jul och Nyår så känns det verkligen att ingenting kommer att vara som det varit i 4 år nu. Jag kommer inte fira Jul eller Nyår med någon utav dom som man har firat med alla dom här åren. Det är förbaskat sorgligt. Speciellt för att man kommit en del av dom så pass nära att man aldrig kommer att glömma dom, någonsin. Dom kommer alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta, men inte på det sättet jag vill, inte på samma sätt som förut för det går inte. Den plasten tillhör ju alltid Jims flickvän och det är jag ju inte längre. Usch, nu blev det jobbigt.... Anna, Jims syster kan ju t.ex inte bli mer än min vän nu, förut kände jag ibland att hon var som en storasyster jag aldrig har haft. För inte prata om Åsa, hon är en väldigt viktig person för mig men hon kan också bara vara en vän. Jims familj överhuvudtaget saknar jag något fruktansvärt. Jim och jag har redan börjat tappa kontakten rejält och jag visste att det skulle bli så, fast han så gärna ville att vi skulle vara vänner så är det väl något man bara säger för att det låter bra. Jag vill ju alltid ha Jim i mitt liv, jag ville verkligen på fullt allvar bli gammal tillsammans med honom, ett familjeliv med allt som hör till. Allt i mitt liv är väldigt tungt just nu, inte bara kärlekslivet. Ibland när man inte tror att det kan bli värre så blir det det i alla fall. Hur många gånger man än ställer sig frågan "Varför?" Så får man inget svar ändå.
Just nu känns det som att det varken blir en bra Jul eller ett bra Nyårsfirande för min del för ingenting är som jag skulle vilja att det var. Jag har inte ens någon nyårsfest att gå till.
// Frida