Från dag till dag

Igår var en sån där bra dag. Hade verkligen jätteroligt.
Idag har varit en fruktansvärd dag en sån dag då man bara sitter och gråter och inte vet hur man någonsin ska kunna sluta.
Ingen ser och ingen hör. Ingen orkar bry sig.
Alla andra är så upptagna med att vara lyckliga så dom ser ingen som är olycklig. Missunnar inte mina nära och kära nånting över huvudtaget. Det blir bara så fruktansvärt svårt att se alla andra lyckliga när man själv är så olycklig men missunnar inte någon nånting.
Ibland vill man bara ta den lätta och enkla vägen istället för att ta den svåra och krångliga och inte veta när allt kommer kännas bättre igen, när man en dag vaknar och känner att man mår bra. Jag har kommit tillbaka till stadiet jag var i höstas. Äter knappt nånting när jag är själv. Härom dagen var jag helt skakis och då på kvällen kom jag på att jag inte ätit mer än frukost på hela dagen.


Du log mot mig en sista gång, du var så lugn som om du redan gett dig av. Du såg på mig att jag var rädd, hur kan man någonsin vara beredd? Jag fick låna en ängel som spred sitt ljus i mitt liv i varje andetag. Du togs bort från mig alldeles för tidigt.

Vill bara må bra. Känna att jag betyder nåt för någon.