Thank you for the music

Idag gick jag upp vid 07 och började tvätta, kände mig som en zombie. Sov mellan tvättarna fast man sover inte så bra när man måste gå upp hela tiden. Det var väldigt mycket tvätt den här gången men jag har ju inte varit hemma på 2 veckor heller så det är ju inte så konstigt. Tvättade mina bh:ar med så nu luktar dom gott igen. =) Tvättade min nya jacka med, hade fått nån fläck på den som jag inte vet vad det var men den gick bort i alla fall, skönt de.
Ska snart gå ut och gå tänkte jag men först ta en runda med dammsugaren. Börjar bli nervös och pirrig inför imorn, ni har förmodligen redan fattat vad det handlar om men jag tänker inte skriva det rakt ut för er som inte fattat, vill inte att alla ska veta allt jag gör. Det pratas tydligen en del om mig bakom min rygg och det måste jag erkänna att jag inte riktigt gillar... Varför prata när ni inte vet allt runt om hela grejen? Det är väldigt roligt att jag inte är helt bortglömd och jag saknar er som personer jättemycket allihopa och ni kommer alltid finnas i mitt hjärta men att säga saker man inte riktigt vet allt om eller om dom ens stämmer det blir liksom bara fel. Jag är inte arg och skäller inte på någon alls jag säger bara vad jag tycker och låter det taskigt är det absolut inte meningen att det ska göra det. Vill bara inte att folk pratar om saker som inte stämmer det är allt.

Gjorde min första egna spellista på Spotify nyss, den bästa listan som finns där om ni nu frågar mig. =) Skulle inte kunna vara utan det nu. Stackars mina grannar engentligen, det spelas musik här inne jämt 24-7. Att leva utan musik skulle inte vara något liv alls, jag skulle inte kunna leva då. Jag tror verkligen att man mår bättre av att lyssna på musik, jag tänker på innan jag fick min dator så kunde jag inte lyssna för jag har ingen radio/stereo men sen när jag fick datorn och kunde lyssna det var då jag började må bättre. I början lyssnade man ju bara på sorliga låtar och satt mest och grät men det är också ett sätt att bearbeta sin sorg. Jag lyssnar på väldigt mycket musik som jag kan relatera till just nu. Som Anna Bergendahls låt första gången jag hörde den började jag gråta direkt den träffade liksom mitt i prick och det kändes som det var min låt, liksom Darins låt. Kort sagt musik har hjälpt/hjälper mitt hjärta läka ihop sakta men säkert. Tack alla ni där ute som gör riktigt bra musik, artist likväl som musikproducent.
Nä nu väntar dammsugaren. Ha en bra fortsatt dag allihopa!
Over and out // Fridis